Aktiva val minskar Skandiaportens klimatavtryck med 10 000 ton koldioxid

I april firar farledsfördjupningsprojektet Skandiaporten ett år sedan byggstart. Medan framdriften fortgår enligt prognos jobbar man hårt med att också leva upp till projektets klimatambitioner. Något som kräver både kreativitet och tuffa prioriteringar.

I Göteborgs hamn pågår just nu ett av de största infrastrukturprojekten i hamnens 400-åriga historia, som också är ett av de största muddringsprojekten som Sjöfartsverket bedrivit på över 20 år. Det handlar om en omfattande farledsfördjupning där en 5 kilometer lång del av farleden ska fördjupas från dagens 13,5 meter till maximalt 17,5 meters djupgående.

Men för att Skandiahamnens kaj ska klara av det ökade djupet behöver kajen förstärkas rejält. Kajåtgärderna i sig är ett omfattande miljardprojekt, där ambitionen är att minska delprojektets klimatpåverkan med minst 30% jämfört med den första klimatkalkyl som togs fram i projekteringsfasen. I absoluta tal innebär det en minskning från cirka 31 000 till cirka 21 000 ton CO₂e (koldioxidekvivalenter).

– För att klara den ambitionen måste vi för det första vara beredda att prioritera det högt i alla val vi gör, från materialval till transporter och byggnadsteknik. Det krävs också att vi är kreativa och letar reduktionsmöjligheter även bortom vad som är konventionellt, säger Jan Andersson, projektledare för Skandiaporten på Göteborgs Hamn AB.

Det grundläggande, berättar Jan Andersson, är att man i alla moment tittar på tre aspekter som vägs samman: byggbarhet, ekonomi och klimatpåverkan.

– Om det är tekniskt möjligt och någorlunda ekonomiskt försvarbart att använda en annan byggteknik eller att göra ett mer hållbart materialval – ja då ska vi göra det. Och vår tröskel för vad som är ekonomiskt försvarbart är ganska hög.

Kreativitet och cirkularitet
Det handlar alltså bland annat om att vara beredd att betala extra för miljövänliga varianter av material som betong och stål. Miljövänliga material kostar mer – men om man är kreativ och tänker cirkulärt så finns undantag från den regeln. Ett exempel där man tänkt till en extra gång både när det gäller teknik och materialval rör de 1 500 pålar som slås genom kajen ner i havsbotten för att stabilisera den nya kajen.

– Den konventionella metoden är att man fyller rören med betong hela vägen ner för att de inte ska rosta. Men behövs det verkligen? Vi kom fram till att det i just våra förhållanden räcker med att vi återanvänder makadam från projektet som fyllnadsmaterial, säger Jan Andersson.

Projektets klimatpåverkan följs upp tre gånger om året genom hela projektet som ska vara avslutat i början av 2028. Så här långt har man minskat CO₂e-utsläppen med 28 procent, och troligtvis kommer den siffran att stiga till drygt 30 procent när projektet är avslutat.

– Men det gäller att vi fortsätter vara väldigt noggranna, kreativa och är konsekventa i våra prioriteringar, säger Jan Andersson.

Incitamentmodell belönar
Farledsfördjupningen inom projekt Skandiaporten startar under tredje kvartalet 2026. I den pågående upphandlingen av muddringsentreprenaden har Sjöfartsverket arbetat fram en tydligare och skarpare miljökravställning jämfört med hur man tidigare har kravställt.

– Vi ställer bland annat klimatkrav på drivmedel för arbetsmaskiner och landtransporter samt kommer löpande samla in information gällande bränsleförbrukning och CO₂e-utsläpp för att vässa krav ytterligare i framtiden. Dessutom har vi tagit fram en incitamentsmodell som belönar entreprenören för initiativ utöver grundkraven som kan medföra minskad miljöpåverkan, säger Jenny Röström Wicander, Sjöfartsverkets projektledare för Skandiaporten.

Fakta: Så reduceras koldioxidutsläppen i Skandiaportens pågående kajentreprenad:

• Det finns ett cirkulärt tänk i projektet. Bland annat återanvänds stålbalkar från en utbyggnad av E45 i kajförstärkningsarbetet.
• Överblivna stålstänger från Västlänken används för att fixera (”dubba”) spont i berg under vattnet.
• Vid inköp av material ställs höga krav på klimategenskaper med hjälp av EPD:er (Environmental Product Declerations).
• Sponten tillverkas av återvunnet stål, transporterad på tåg (tog bort mellanslag) från Luxemburg hela vägen in till projektet.
• En viss del av den cement som används ersätts av granulerad masugnsslagg.
• Den gamla, bortfrästa asfalten återanvänds för att göra ny asfalt.
• Eldrift på alla personbilar och bussar som används i projektet.
• Alla arbetsmaskiner som används i projektet går på el eller HVO100.

Läs mer och följ utvecklingen av projekt Skandiaporten här.